kär

Att vara kär är nog den mest skrämmande och samtidigt den bästa känslan som finns. 

Jag har nog spenderat ett halvår med att hitta något jämförbart, något som kan få en att känna den euforiska känslan kärlek är. 

Tidigare kunde jag inte förstå hur folk gick vidare från relationer och var kära hela tiden, men nu är jag nog nästintill kär igen. 

En del av mig älskar det. Kärlek är som en drog. Jag förstår på ett annat sätt varför man letar efter kärleken hos sina föräldrar så desperat. Att känna sig älskad och att älska någon kan vara det finaste vi har. Någon som har abstinens gör vad som helst för att få en kick igen. Svultna människor äter allt. Har vi inte upplevt kärlek som räcker till, så kanske man letar efter den där känslan hela livet. 

Jag kanske letar hela livet. 

Ibland tror jag att jag alltid kommer att vara hon som lämnar, det har jag alltid varigt, alltid fått det slängt i ansiktet. Jag vill inte lämna, men det är som att min själ inte är menad att få lugnet, som att jag är menad att för alltid snudda andras tidslinjer, men aldrig integreras. Alltid parallellt, aldrig samanflätade. 

Jag är lättad att det känns bra igen, att jag har fått smaka på lyckan. Men jag är orolig för att den är tillfällig. Jag tror nästan att jag mår bra för att jag har något som fullständigt distraherar mig från mitt egentliga mående. 

Jag har ingen tid och allt för lite energi att ta mig an mer egentligen, ändå ser jag till att kasta in minst två bollar till i luften. 

Men en del av min originella ångest släppte, för jag kan vara kär i någon som inte är honom. Jag är kapabel att älska någon annan och om jag vill det. 

Allt jag vill är att vara med honom och bara vara, jag är lycklig och äntligen släpper ångesten. 

Den här gången vet jag många saker jag kan tänka på, jag har lärt mig mycket på kort tid. Inte bara från min förra relation, utan framför allt om mig själv. Jag har varit fri, har begått i princip alla misstag man kan. Jag vet att jag har sårat, ljugit, snackat för mycket och kanske tillockmed lekt lite med någons kännslor. 

Den här gången ska jag göra mycket på andra sätt. Jag kommer förbättra mig, och jag hoppas ändå.